Två veckor och övertygelse

Nu återstår det bara två långa veckor i Svea. Men nu har jag kommit över förkylningen iaf så då kan jag förflytta mig utanför husets fyra väggar. Dock sitter knäproblemet i, så det blir lite alternativ träning, såsom vattenlöpning som är SÅ kul. Skog går att springa i och det är ju bra. Men det finns mycket annat att göra än att träna också. Som att handarbeta t.ex., och läsa, plocka svamp och arbeta. Några timmar NO och matte blev det denna vecka. Shit vad jag är dålig på dividerat med decimaler för hand. Miniräknaren är en bra uppfinning! Eleverna blev rädda när jag berättade om jordens kommande undergång, så jag slingrade mig ur det snacket och pratade om skelett, hud och muskler istället.

Övertygelse om att det var värt att få problem med knät kommer här:



Det närmar sig...

Just nu är det bara en lång väntan. Njut av ledigheten säger nog många, men jag är faktiskt trött på att vänta. Idag är det tre veckor innan avresa och det är tur att det krymper dag för dag! Idag var jag lite piggare, vilket är positivt. Men jag undrar om det blir DM på söndag ändå. Just nu hostar jag ju. Hmm... Ser iaf fram emot tjejmiddag på lördag med f.d. gymnasiegänget. Då ska det skvallras! ;-)

Sjuk och sjukare

Innan helgen var jag lite sjuk i knät, sen när jag kom fram till Götet blev jag sjukare. Men inte i knät. Har åkt på nån förkylning som hela familjen har nu. Pappa har släpat hem den från jobbet sägs det... Inte roligt! Idag blev jag knäpp också, heltlikblek i ansiktet och orkade bara ligga på golvet i hallen med ytterdörren öppen. Knepigt värre. Är dock piggare nu, så imorrn ska jag t.o.m. vikariera på Alftaskolan som "gympafröken". Får väl fler baselusker där kanske...

Helgen i Götet var alldeles lagom; lite shopping, god mat, utflykt och tjejsnack :-)



Ca 3 veckor innan flyget går nu. Har inte sprungit riktigt sen fjällen, men snart så, snart...

Arbetslös?

Vad är jag egentligen? Arbetslös eller studerande? Terminen börjar ju snart för alla pigga och glada studenter, men min börjar inte förrän 1 oktober. Är jag student med extra långt sommarlov bara? Känner mig iaf mest arbetslös. En känsla jag inte vill känna om ett år... Blir många långa promenader eftersom mitt knä fortfarande strejkar. Vill knappt erkänna det, men studsade massa studsmatta igår hos kusinerna så det känns som träningsvärk på lite udda ställen. Pensionärsvarning??

Bittert...

Jag som trodde jag var odödlig... ;-) Knät vill inte ge med sig, så det blir ingen OL i helgen. Undrar när man sist var anmäld på tävling utan att åka dit... Drar nog till mormor och kusinerna istället. Börjar bli tokig redan här hemma. Hoppas verkligen på vikariat nästa vecka, annars börjar jag klättra på väggarna... Finns ju massa saker att göra egentligen, men lite kosing inför Malta skulle sitta fint. Götet nästa vecka hoppas jag också på!

Igår var det fika i Nabbanstugan på schemat. Jobbade lite för klubben, dvs bakade kaka och muffins som såldes till kaffesugna pensionärer (mestadels). Hallonmuffins med kardemumma är en riktig höjdare!

Stolpe ut

Det har varit riktig stolpe ut för många svenskar i OS. Inte minst för Kallur och Holm. JAg hade hoppats på två medaljer där, men tji fick jag, och resten av svenska folket också. Kan man kalla det otur? Eller är det dåliga förberedelser, opåverkbara krafter eller helt enkelt ouppnåeligt? Jag vet inte, men synd är det iallafall. Inte många grenar återstår nu, så de där åtta medaljerna eller vad det pratades om innan verkar körda. Om fyra år i London, då jäklar...

I skuggan av OS händer det inte så mycket i världen och framför allt inte i Edsbyn. Dagarna går och jag flyter med genom att bl.a. agera hushållerska i Sjolsgården. Det bakas bröd, lagas mat, tvättas kläder, plockas svamp, klipps gräs m.m.

Gårdagskvällens guldklimpar:
  

Nästa vecka börjar skolorna här i trakten och min förhoppning är att få vik då. Lite trögt att gå hemma hela dagarna. Speciellt när jag känner mig hängig från förra veckan också. Löpningen slet nog mer än väntat och fest + lång tågresa på det har gett någon slags kråka i halsen på mig. Ingen vanlig träning men visst rör jag på mig. Skulle försöka cykla lite lugnt idag men det gick inte alls. Fick ont i vänster knä. Konstigt, eftersom jag inte känner något när jag går eller springer... Får se om jag lyckas väcka liv i kroppen till helgen, för då är jag anmäld på tunas tävlingar.

Det största som hänt i veckan är att Mia bokat biljetter till oss!!! :-D Den 25 september far vi söderut, som två flyttfåglar, mot värmen...

FC är en riktig höjdare!

Hemma igen efter nästan två veckor i norr. Två toppenveckor! Varierande och äventyrliga.

Det hela började och slutade på Bollnäs tågstn. Däremellan hanns det med allt ifrån guidad tur i Kiruna gruva till helikopterflygning, checkpointarbete, fjällöpning och bad i Torneträsk. Provade på att sitta ute på fjällen för första gången och det är något jag kan göra igen. Kanske på en plats som är mindre civiliserad än Keb då... Min och Lindas löpning tillbaka till Abisko var helt klart veckans höjdpunkt. Att komma in mot Sälka i gryningen var något alldeles underbart. Massa sten hade passerats och vi var euforiska av stämningen, helt utelämnade till de stora bergen och dalarna. Gröt, souvas och morotskaka var en stadig frukost att fortsätta turen på. Över Tjätjkapasset, ner i dalen och bort mot Alesjaure. Där bastades det med glada karlar och sovs gott i stugan. Vi kallade det för "light classikern" med etapper och stugboende men visst kändes det att man sprungit 9 mil i Abisko. Kul utmaning och kul att det höll! Att se pannkakstältet i Kieronbacken var en upplevelse jag sent glömmer :-)

Det är egentligen underligt vad man kan hinna med mycket i sitt liv. En sommar blir mycket längre och mycket roligare om den fylls med äventyr. Glöm för allt i världen inte det!

              

Dags för den årliga norrlandsresan!

Har kommit fram till att det är femte året i rad som det bär iväg mot Abiskotrakten. Första året var det jobb i Gränsen som lockade, andra året Abisko-Nikka med Ylvis och nu de tre senaste - Fjällräven Classic. Det är himlans trevligt att vara där uppe, dels för att själv njuta, men även för att se alla andra (vandrare, personal...) trivas också. I år ska jag befinna mig vid Kebnekaises stn för omväxlings skull. Tåget går ikväll och är framme imorgon f.m. i Kiruna. Såg förresten "Solstorm" igår, en underlig film från Kiruna med massa religiösa människor. Hemsk! Jag var rädd när jag cyklade hem från Johanna och Hans.

Idag ska det sista packas (t.ex. får jag icke glömma öronproppar!). Har massa träningsvärk i hela överkroppen för igår beöktes IP. Som vanligt kör man på för fullt även om det var länge sen sist. Fast träningsvärk är ju ganska skönt också... I söndags gjorde jag något annorlunda - sprang milen i Kygel på tid. Har nog aldrig hänt i världshistorien att jag tagit tid på en så lång sträcka förut. Men nu finns det alltså en tid att pressa! :-)

Så här ser det ut när de ska bege sig:
 

Eftersom det inte är någon tävling (OBS! rekordtid på ca 13 h!) ska man väl bara hoppas att alla får en njutbar tid på fjället...

Efter sol kommer regn...

Nu är det nog slut på hettan ett tag och man kan återvända till ett någolunda normalt liv igen. Dvs inget slappande på stranden. Har mestadels vilat denna vecka, bortsett lite mtb, paddling och ol. Det är inte lika kul att träna när man inte har nåt mål uppsatt. Iofs är planen att springa från Keb till Nikka nästa vecka, men det är ju mest för skoj skull. Hade varit kul att springa fjäll-ol i helgen men man kan ju inte vara med på allt. Undrar om det blir nåt mer tävlande i år för min del...

Idag har jag dammsugit och haft migrän. Höll på att gå in i människorna på ica pga begränsat synfält. De måste ha undrat vem det vinglande fånet var... :-) Kusinerna kommer på besök ikväll och då blir det smarrig middag med cheesecake till efterrätt. Mumma!

Back in byn

Tar en veckas "semester" i byn innan färden går norrut igen. Mot Keb och FCs check point där, tillsammans med hiplindi. Blir kul och lugnt! Löpa 9 mil tillbaka blir nog bara lugnt...

O-ringen var lite udda i år. T.ex. dog tre personer (statistiskt rätt enligt vissa), det var genom tiderna det andra eller tredje största o-ringen (ca 23 000 startande), man bodde inte i husvagn/tält utan fick ha lyx i form av diskmaskin, man bodde inte samlat klubbvis (tråkigt), man såg knappt sina nära och kära (tråkigt det också), det sprangs ganska bra orientering (för att vara jag) och det var en superbra sjätte etapp (förutom bussningen hem)! I det stora hela är jag helnöjd med årets o-ringen, men som sagt fick det sociala lida lite i folkmängden. Ett plus var ju att jag blev ganska många kronor rikare av klubbtipset... :-)

Väl hemma i byn var det bara att ställa sig iordning för mässan. Ingen höjdare alls denna gång. Trist! Man känner ju knappt någon här längre, även om "alla-känner-alla".

Nu steks det på plajan dagarna i ända, varvat med lite mtb, paddling och ol. Och bokläsning (bl.a. om Malta). Åsså hemmagjord sushi. Finns ingen Yukiko i byn direkt, så det får fixas på annat sätt.

Simma lugnt!

Laddad!

Japp, jag är tokladdad för ett härligt äventyr i Sälen. En vecka blir det där, fylld av massa OL och socialisering. Vi får hoppas att resultaten blir bättre än på Gotlandet... Har försökt ladda i stugan i Skärså. Lite cykling och löpning har det blivit. Ingen karta dock... Får gå ändå! Skärså bjöd inte på överdrivet bra väder men det var iaf några sköna slappardagar där. Har börjat läsa "Snabba cash" som jag lånat av Linda och är fast. Halva redan läst. Det dumma med bra böcker är att de tar slut så snabbt... Får försöka suga på den ett tag till! Till helgen blir det två partaj som jag ser fram emot; 6e etappen och mässan. Var alltför länge sen jag träffade bybrudarna tillsammans nu. Östen med resten var det visst som skulle uppträda. Det skippar vi nog medvetet... :-)

Men först: Sälen - here we come!

Semester nr 1

En kompis frågade vad jag skulle göra i sommar. Jag berättade: "Jag ska dit och göra det, sen dit och springa det och det, sen åker jag dit och springer sen åker jag norrut och jobbar. Sen kan det bli nåt mer också." Hon frågade då; "men när ska du vara ledig?". Lite olika värderingar av beteckningen "semester" där... :-) Nu har en tripp avslutats i alla fall. Den gick till Norberg och Gotland.

Liftade med mor och halvdöva mormor till Norberg. Det var Engelbrektsloppet som skulle springas. 5 sträckor á 5 km vardera, platt och hårt. Bönkvintetten, bestående av Karin Elgh, Petra Halvarsson, Kristina Gatel, Elin Hultman och mig, startade starkt och hade en klar ledning mot slutet. Elin var tapper och växlade ut mig i ledning. Oturligt nog kom den brandgula kometen (Fanny Fredriksson) ikapp och förbi mig efter 2 km, men andraplatsen var säkrad. Därmed även bästa priset! :-) Ganska kul med löparstafett faktiskt. För tillfället är jag rätt omotiverad och uttråkad av "vanlig" OL, så det passade bra med lite löpning. E.m. och kväll bjöd sedan på partaj med avslutning på hotellet i Norberg. Riktigt festligt! Petra, Karin, Fanny och jag tog sedan en mindre bra genväg genom älggräset hem mot campingen, men somnade nöjda och glada. Elsa Andersson hade goda frukostmackor.

Färden gick sedan vidare i Corollan - mot Gotland!

6 brudar delade en liten mysig bod, utan vatten och toa och med begränsade möjligheter. Siktet var inställt på Gotlands tredagars. Suck säger jag bara. Premiär i gotlandsterräng för min del och det lär dröja om jag ska dit igen... Dessa taggbuskar och flacka stäpper. Nej, tacka vet jag riktiga berg och saker att läsa på! Det var inte orienteringen som var det bästa med denna semester, inte vädret heller. Men någon ska ju komma sist också. Denna gång var det min tur. Tre gånger desutom... Ujujuj...

Om man bortser tävlingarna hade vi urkul! Vi gled runt i Petras Corolla, besökte bl.a. ett krukmakeri, hantverksbod, Katthammarsviks naturreservat, Visby ett antal ggr, grillkväll hos Täby-/Järfällagrabbarna, plajan, hamnen, Tofta, Almedalen, botaniska, Munken och Gute. Utan sällskapet hade denna resa inte alls varit lika rolig!

                                                                       

Veckans mest spelade (och klart mest sjungda) låt var Carolas "Säg mig" eller vad den än må heta. Den fastnade otroligt lätt på hjärnan.

Stel som ett kylskåp!

Gårdagen bjöd på släktdate. Jag och mor åkte österut mot Söderhamn och hälsade på mormor. Ellen hälsades också på. Det är barnsligt kul med studsmatta. Blev nån timme på den...

Efter regnet kom solsken. Det är skönt med semester. Ikväll blev det kajakpaddling och bad i Skalen. Alldeles perfekt! Perfekt var dock inte att köra spänst i tisdags. Jag kände mig ju pigg efter en dags vila i måndags och körde därför lite löpskolning och ruscher i tisdags. Hua vad det har kännts i rumpan och baksida lår. Hur ska det gå på lördag???

     

För övrigt blommar den tredje pionen här i trädgården, bromsen biter hårt, ungdomarna börnar på vägen utanför, jag har fixat det mesta inför Gotlandsresan och morgondagen ska bli 26 grader varm!

Ledig söndag

Idag har jag verkligen varit ledig. Konstigt vad mycket tid man får över om man bara är hemma utan att träna och utan att flänga runt på massa saker. Inte gjort någonting alls har jag inte gjort, utan det har tvättats, städats, donats m.m. För kroppen är helt ok idag, bara lite segare än vanligt och öm i axlar och skuldror. Jag skulle inte vilja ge mig ut på ett långpass idag om man säger så...

Nora var superfint! Vi hann njuta lite grann på våra 9 timmar iaf, även om det stundom var jobbigt och stundom gick undan rätt ordentligt. Emma och jag var förvånadsvärt jämna, så det var bara att ligga på hela tiden. Mest tappade vi såklart på paddlingen och minst på löpningen, i jämförelse med herrlagen. Det var riktigt dåligt med damer. Två lag startade, varav ett lag kom i mål och det var ju vi. Förhoppningarna fanns om att gå under 9 tim men jag var riktigt trött på slutet, tröttare än Emma, och det fick bli lite gång på den stumma asfalten. 9 tim och 10 min blev det, inklusive 1 tim vila, och i det stora hela är jag mycket nöjd! Ca 10 min efter på avslutande 14 km löpning är bra jobbat måste jag få säga :-) Kanske är synd att detta var min enda multitävling i år, men det ger ju mersmak inför nästa år om inte annat.

Pappa lekte paparazzi med varierande resultat:

                     

Nu doftar det himlans gott här av en rabarberpaj som ska avnjutas i kvällssolen. Imorrn väntar sista dagen på hygget...

Premiär!

I helgen är det så dags för årets första multitävling för min del. KFUM i Nora är det som står på schemat. 9 tim, inräknat 1 tim vila handlar det om. Det typiskt dumma var att jag igår slog i knät i dragkroken på bilen i all kartongpackningshets. Det ömmar och känns stelt i låret bara för det. Halvdag idag hoppas jag gjorde att benen vilar upp sig till imorgon. 05.30 åker bilen från sjolsgården i byn och väntas entra Nora runt 8.30. Då ska finslipninganra göras, tävlingspartner finnas och batterier laddas. Rena lyxen med 1 tim vila med pastasallad och allt. Efter det blir det jaktstart inför mtb-ol och fot-ol. Passande för oss hoppas och tror jag.

Tjejerna fick semester idag medan jag har några dagar kvar nästa vecka. Ska hjälpa Roger igång på hygget, sen dra till Färila och hämta tompapp. Inget vidare miljötänk där...

Tar cykeln till ica och handlar massa godis snart, efter en välbehövlig power nap. :-)

Hörde förresten Astrid på radion imorse. Hela 18 miljoner kostade Ronjafilmen att göra.

Det blir alltid bättre framåt natten...

Eller iaf framåt 8-tiden på morgonen. För i morse vaknade man till spöregn, for ut mot hygget i vattenfyllda asfaltspår och blev förvånad när det blev uppehåll och så småning om sol. Hur hände det? Fick t.o.m. bättra på brännan alltså...

Idag lämnade jag in cykeln till Mats, så att nya däck ska beställas och monteras på. I helgen ska det gå fort på alla grus- och asfaltsvägar, när jag och Emma Johansson ska representera Starmaker i Nora. Kul ska det bli! Jobbigt också antar jag. Löpte Edsbyns OKs första etapp av fyra idag, 4 km tallhed, 23,30 min. Benen kan alltså springa ganska fort trots det dagliga slitet på hygget. Lite oroväckande är att mitt knä känns belastat. Får stretcha och vila lagom till lördagen. Då drar far och jag söderut redan 05.30, eftersom starten går 10.00. Vem har sagt att man ska ha sovmorgon på helgen??

Lite sovmorgon fick jag iaf under midsommarhelgen, men man ville ju sova så lite som möjligt när man var i goa vänners lag på Vätö. Sol var det ibland och ibland moln. Och både vamrt och kallt såklart, så som det ska vara på midsommar. Årets längsta dag var det visst också. Mycket som hör firandet till blev det; sill och nubbe, kransar, mångkamp, glassande på bryggan och diverse extraaktiviteter i form av gourmetmat och träning. 13 pers fick lätt (?) plats i stugan och Puerto Rico kan nog spelas igen.

Nu ska jag få massage framför nyheterna, för i morse sa det pang och Lajna fick nackspärr.

Edsbyn...

Japp, inne på andra veckan i byn. Dagarna flyter på bra med plantering och träning. Ganska jobbigt men ganska lättsamt också.

I helgen var det äventyr a la Jukola. Superbra stämning - en helhärlig helg!

Nu slås höet på åkrarna här ute. Det borde alltså kännas som sommar, men det gör det tyvärr inte. Midsommar på fredag känns avlägset men det kommer bara säga pang så är vi där. Vätö denna gång. Prima prima!

Idag skådades två nattvioler och några grodor. Action värre! Hoppas på något större imorgon...

Sommar, sommar och sol!

Vemodighet, vilket tragiskt ord. Det är vad jag känner nu i alla fall.

En bitter lektion återstår denna termin och den ska innehålla opponering av uppsatser. Hua! Sen styr jag kosan norrut på onsdag, för att spendera hela 4 månader i mitt barndomshem. Har varit på blixtvisit där i helgen och kännt efter lite hur det kommer att kännas. Massa städning och omorganisering måste helt klart göras för att jag sånär ska trivas. Vemodigt som sagt. Lämna Uppis i vårgrönskan, med alla glada människor man träffat och lärt känna. En tid som är över. En bra sådan. Kanske den bästa.

I helgen var det orientering på schemat. Torsdagen gav ingen glad nyhet - borrelia. Suck! blev därför en lugn historia på lördagens medeldistans innan en läkarstudent och en "riktig" läkare konstaterade att det var bara att springa egentligen. Så då gjorde jag det på söndagen. Sommarvärmen tog knäcken på många och det gällde att inte ge upp. Massa sol på de torra hyggena + öppen tallhed. Massa transportsträcka också. Inte så rolig orientering m.a.o. men jag var glad att kunna springa! Ganska fort också. Men bara ganska. :-)

Lördagen var en riktig höjdardag ändå. Efter tävlingen for vi till Storsveden och röjde loss i köket (=skapade pastasallad). Efter det var det slappande i solen som gällde, för att ladda till kvällens höjdpunkt - tiokampen. "Dream team" vann såklart, bestående av Petra, Johan, Erik och mig. Totalkross på jonglering och trix med fotboll ledde till en promenadseger :-P Kvällen avslutades med grillat. Mumma!

Hemresan idag var inte alls lika rolig. Svettigt och tråkigt. Men det är sånt som hör till när man drar iväg på trevliga orienteringsäventyr! Årets första dopp avverkades också. I Skidtjärn. Som vi utnämnde till en sjö.

Almost there...

Nu är det inte långt kvar... Korrekturläsning sker och kan nog ske i all oändlighet. Eftersom deadline är på måndag ska vi vara klara på fredag, så att helgen kan hållas ledig. Och då blir det orientering såklart! :-)

Man skulle kunna säga att livet går i 110 just nu. I princip varje dag är uppbokad med massa saker, både bra och mindre bra saker. Två veckor kvar i Uppis. Ojojoj... Vemodigt. Sorgligt. Men också början på något nytt! Hoppas det nya är något bra, för annars klarar jag inte 4 månader i byn...

SATS testades idag. Har verkligen behov av träning i nuläget. Fokus har legat på annat, bl.a. uppsatsen, med några 12-timmarsdagar hos Mia. Herregud vad vi har umgåtts! Vår handledare skrattar åt oss och tycker vi har massor att prata om. Kanske det stämmer. SATS var iaf bra. Jag blev på glatt humör. Mer träning åt folket! Kanske blir det cykling med Eva imorrn, "kuta-runt-byn" på fredag och tävlingar lör+sön. På måndag borde humöret alltså vara på topp!


Bilder från riktigt trevliga saker som hänt:


                                                 


Panik!

Idag drabbades vi åter av panik, vilken gång i ordningen vet jag inte. Nu har det lagt sig i alla fall och vi känner oss lugnare igen. Vi är jag och Mia, som för tillfället lever i symbios. Fick ett mindre roligt mail av vår handledare idag, som vi gott hade klarat oss utan!

Helgerna som förflutit har varit strålande! Både solen och människorna har skinit. Massa roliga aktiviteter också. Helgen med mor och far efter det lagoma valborg var mysig och bjöd på fina vårblommor. Nu i helgen var det deluxearret på schemat, efter en skandalös tävling i Roslagen. Den vill jag bara glömma. Kom till ettan, inget mer. DX var bättre. TC vid kung Björns hög med ett hundratal galna orienterare. De "civila" som hade picknick undrade nog vad vi hade för oss... Roligt var det i all fall! Banketten likaså. Dagen efter spenderades på en filt i fäbodarna. Ett knepigt bett i knävecket är bevis på det, liksom min påbörjade bränna och känningar i vänster lår av de ca 5 hjulningarna jag gjorde. En helt ok söndag alltså.

Sista månaden i Uppis har ju påbörjats och det verkar bli den mest hektiska på länge...

Tidigare inlägg Nyare inlägg