Linas vardag

Idag blev jag riktigt arg. Först blev jag arg på dem som yttrade sig på föreläsningens "debatt" om skolan och framförallt idrott och hälsa. Hur kan de sitta och påstå massa saker de inte vet något om? Sedan blev jag ännu argare för att jag inte sa något och sedan blev jag argast när jag tänkte på hur mitt framtida yrke får lida av sådana som mig som inte sätter sig emot kritiken! En tyst och dum liten råtta var vad jag var idag.

Igår var det bättre; pås- och pulkaåkning i regnet. Fast på snö såklart. Å hej, vad det gick! In i däcken flera gånger om... =) Trots att det var en bakisdag och allt. Alla utom jag och Elin H bangade, d.v.s. missade galenskapen!

Bäst var det i lördags. Då var det partytime. Blir inte så ofta nu av någon anledning, men desto roligare i lördags då. Förförfest hos Elin, vidare till födelsedagsbarnet Erik och sista anhalt Norrlands 04-släpp. Hur kul som helst! Jättemycket folk hade letat sig ut också, bl.a. Carro som jag tokdansade med. För övrigt träffade jag två nollor jag inte kände igen, sa Martin att min far skulle platsa i en dokusåpa och jag var typ längst på dansgolvet. Kändes det som...

Nej, nu ska jag preparera några semlor här. Ni vet väl att det är fettisdagen imorrn?!

Ps. Magen är oförändrad så jag ska nog uppsöka farbror doktorn en vacker dag.

Söndag, sol, shopping, studier, semla (?), slötittande på tv... Mycket S idag m.a.o.

Anja åkte precis ur i slalomen. Hade ett skapligt åk på gång, men hamnade långt bak på skidorna och kunde inte rädda situationen. Åkte ändå ner och sa hej till publiken. Jag hoppas hon hittar tillbaka till formen hon haft för hon är verkligen bra. Eller var...

Igår blev det TP hos Linda och Ville. Mycket handlade om vänsterhänta alligatorer som gillade Elvis, Eva Dahlgren och Napoleon. Eller hur det var... Tacos och blåbärspaj smakade himlans gott också!

Körde lite MTB igår. Drog ut med höga förväntningar eftersom det vart barmark ett tag nu, som skulle kunna passa bra till cykling. Saknar dock överdrag på skorna så fossingarna var riktigt kyliga efter en timmes körning. Blev inte alls så länge jag hoppats på, men kanske bra ändå med tanke på min mage. Har fortfarande problem med den. Diskuterade fram och tillbaka vad det kunde vara med läkar-Linda och recepterie-Elin. Kan det vara en sträckning? Kör vila idag med alla S:en och ser om det hjälper något.

Tjing tjong so long!

Bloggstormen har lagt sig och jag med den, men det är kanske dags att återuppta den nu när hösten och vintern kryper innanför skinnet och ger mer innetid (=tid framför datorn).

So, många dagar sedan sist men jag bröjar från scratch nu. Har en härlig hemmadag idag då jag läser om hur kost hör ihop med prestation. Har inte så mycket i skolan just nu så jag har tid att skriva på uppsatsen som hör till kvällskursen. Det är riktigt intressant må ni tro! Innan läsningen tog vid har jag hunnit med stavgång och en migränattack som turligt nog inte var så långvarig. Appropå stavgång kan jag lägga till fler vardagssysslor som gör att tantpoängen kommer flygande; korsord (+ melodikrysset!), stickning, storkok, tidiga kvällar m.m. Väldigt osexigt men ack så vuxet! :-)

Snön faller utanför mitt fönster och jag hoppas på några timmar i skidspåren i Hrasa i helgen, för det bär norrut då. Ca 20 cm snö är det där nu, med förhoppning om mer i veckan... Pappa föreslog skridskor oxå, men det är jag nog lite skraj för. Träningen flyter på bra nu iaf och ikväll väntar veckans höjdpunkt (?) - innebandy! Yeah! Igår boxades jag och det är oxå riktigt kul. Man får passa på med lite galna saker nu under vintersäsongen för att hålla träningshumöret uppe!

Nu ska jag käka lite lunch så hjärnan orkar med en läseftermiddag i soffan! Kanske blir det ett till inlägg om någon vecka eller så... Tjing!

Sitter just nu och tänker tillbaka på gårdagens natt/morgon/förmiddag/lunch/eftermiddag och konstaterar att 17 timmar är längre än två arbetsdagar, men känns inte lika länge eftersom allt går i non stop. Fast visst kändes det som en evighet när vi kom till kanoterna strax efter gryning och skulle bege oss ut på paddlingen då inte ens halva banan av avklarad.

      STARs banläggares tippade segrartid 11-12 timmar höll inte riktigt. Efter 17 timmar kom vi alltså i mål. Och eftersom vi var segrarna, dock inga "multisportproffs", ser jag 12 timmar som en omöjlighet. Vi kämpade på i ett relativt bra tempo hela tiden, men hade nog kunnat växla lite snabbare. 15 timmar vore kanske en rimlig segrartid. Men nu är det över och vi klarade det. Hade någon sagt åt mig att 11 timmar återstod där vid paddlingen hade jag nog funderat lite extra på att bryta. För det var inte direkt kul att stå och äta kall gröt i ett kallt Åkersberga med domnade händer, för att sedan ge sig iväg på en seg paddling. Inlines var inte heller speciellt kul bland lördagsshoppare och tivolibesökare. Men helt klart en upplevelse värd att ta med hem. För just nu är jag ganska nöjd och kan tycka att det var ovanligheterna och det oplanerade som var det bästa. Det ska inte alltid gå som man tänkt sig, då lär man sig inget nytt.

      En kort resumé av banan: Starten gick 00.00 och banan började med en minimultisport, dvs. tre korta sträckor OL-MTB-OL. De klarades av ganska smärtfritt, förutom lite lampkrångel och vi var i mål ett bra tag före våra konkurrenter acronkanoter (ak). Sedan stack vi ut på en MTB. Ett dåligt vägval till första gjorde att ak nästan var ikapp. Då vi fortsatte med bra orientering var vi vid Skavlöten rätt snart och kunde där dryga ut vår ledning ytterligare på natt-OL och reflexbanan. Stack där ifrån ca 30 min före ak om jag inte minns fel. Då var det dags för kylan att göra sig påmind. Det började ljusna och fåglarna kvittrade som aldrig förr. Månen hade tidigare stigit upp som ett rött klot på himlen och ersattes nu av solen. Mitt knä hade börjat värka, inte helt oväntat kanske, och vi var tvungna att ta lite stretchstopp. Den fortsatta cyklingen blev alltså minst sagt kylig. Händerna började domna och multisport var inte längre lika roligt som när vi anmälde oss. Väl i Åkersberga fick vi lite rapporter om läget, fyllde på med energi, hoppade oss varma och stack ut på paddlingen. Nästan 2 tim skulle det visa sig att paddlingen ut till Kastellet tog och då visste vi att det var lika långt tillbaka sedan. Bara att bita ihop och göra det vi skulle. Firningen gick bra, trots Annikas höjdrädsla och ett toabesök i byggnaden var värt mycket. På Vaxholm var det sedan dags för en lättare stads-OL som vi haltade oss fram på p.g.a. mitt knä. Inga bommar i all fall. Paddling tillbaka för att sedan sticka ut på äventyret i form av inlinesorientering. Inte helt kul som sagt, med tanke på allt folk i rörelse. Blev mycket gå i grus och gräs i nedförsbackarna och där blev vi omkörda av ak som hade gjort en helt klart bättre paddling än oss och som då drygade ut till 11 minuters ledning. Den tog vi in på MTBn efter och sedan tappade vi aldrig den. Avslutande OL-MTB-OL blev en lugn resa, även om vi var lite rädda för två starka tjejer bakifrån. Ett sakta mak mot målfållan och tävlingen var över. Äntligen!

Måste skänka ett tack till vår support som var en trogen publik med koll på konkurrenterna utefter banan. Bra jobbat! Sträcktiderna gav ett ljus i mörkret och vi fick nos på tjejerna framför oss igen och kunde passera dem. Kul! Och tack till Annika förstås som härdade ut, liksom jag.

      En lugn cykeltur ut till Kungsängen väntar nog idag. Där ska jag leta efter de beryktade kungsängsliljorna och bara njuta av att solen skiner.