Fit for fight!
Japp, nu är jag med på banan igen. Magen är bra och jag har fått både tid och lust att träna. Kanon med andra ord!
Har haft en superduperhelg i Östersund. Innan tentan igår kändes det som om jag varit med i VM själv för jag var så trött och sliten, i både ben och huvud, men riktigt så var det ju inte...
For norrut på torsdag e.m. Tåget var 1 h 40 min sen så det blev en väntan i solen med skidskytte på mp3. Tågresan gick smärtfritt och väl framme kom Elin och hämtade oss med bil. Detta skulle bli en helg med all inclusive! Hennes lgh visade sig ligga 5 min promenad från stora torget, 10 min promenad från skidspåren och ca 30 min promenad från skidstadion. Perfekt!
Fredagen ägnades åt skidåkning i perfekta förhållanden -10 grader och strålande sol. Följde upp det med lunch på ett mysigt café och lite plugg där. Gick sedan vidare ner på stan för att kolla läget. Det kryllade av skidskyttar och galna tyskar och norrmän. Carl-Johan Bergman syntes till, 1 p till mig i kändistävlingen! Kvällen avslutades med middag, ost, kex och vin till På spåret. Dessutom var det hög tid att tippa helgens resultat...
Lördagen inleddes med huvudvärk, frukost och promenix till skidstadion. Verkade som om hela staden skulle se skidskyttet, kändes som om man befann sig i en myrstack där alla skulle till samma ställe. Fick perfekt plats på läktaren bland alla andra galna supportrar. 27 300 pers, helt otroligt! Det tv-tittarna missar är bl.a. känslan, publikuppvärmningen (allsång, dans m.m.), kylan, blåsten och prisutdelningarna. Allt detta fick vi + lite till! Inte så många rätt i tipset för mig på damernas masstart men herrarnas stafettlag var rätt, men inte i rätt ordning. Helena Jonsson gjorde bra ifrån sig också! Tog en välbehövlig tupplur efter tävlingarna för att sedan gå ner på prisutdelningen. Säkert 10 000 pers där också, så det var god stämning. Neuner stod och nästan grät på pallen och vm-kören sjöng tysk och rysk nationalsång. För vår del blev det sedan indisk mat (hot!) och en kaffedrink på en pub. Efter några missförstånd... :-) Hoppade i säng runt 00.30 tror jag.
Steg upp 8.30 för att packa, städa och återigen styra kosan mot stadion. Det var nu som Ferry skulle lägga sitt sista krut på masstarten. Träffade Maria innan vi gick upp på läktaren och beskådade herrarnas lopp. Ferry gjorde sitt bästa men det räckte bara till en 9 plats. Han konstaterade iaf att Mona Sahlin inte äter grötfrukost och att han skulle hem, tvätta kallingar och åka till Korea. Appropå Mona fick Annica 2 kändispoäng på söndagen. Mona + Lina Andersson skådades. Så var det då dags för damernas stafett. Det blev riktigt spännande till slut eftersom både Ryssland och Norge krånglade med det ena och det andra. Sverige var med ett tag och gjorde en riktigt bra insats utan Aco tycker jag. Tyskland avgjorde dock tidigt och fick ytterligare en medalj. Ukraina överraskade och mot slutet såg Ryssland ut att gå mot en tredjeplats, men då kom Linas tippade trea från ingenstans. Frankrike tog bronset och Linda och jag gick som delade segrare ur tipset.
När tåget sedan lämnade stationen var det från ett gråtande Östersund som vi gärna återvänder till. Helgens ord var och är "östersundifierat" = för bra för att vara sant!
Nej, nu ska här sättas om blommor. Ciao!
Har haft en superduperhelg i Östersund. Innan tentan igår kändes det som om jag varit med i VM själv för jag var så trött och sliten, i både ben och huvud, men riktigt så var det ju inte...
For norrut på torsdag e.m. Tåget var 1 h 40 min sen så det blev en väntan i solen med skidskytte på mp3. Tågresan gick smärtfritt och väl framme kom Elin och hämtade oss med bil. Detta skulle bli en helg med all inclusive! Hennes lgh visade sig ligga 5 min promenad från stora torget, 10 min promenad från skidspåren och ca 30 min promenad från skidstadion. Perfekt!
Fredagen ägnades åt skidåkning i perfekta förhållanden -10 grader och strålande sol. Följde upp det med lunch på ett mysigt café och lite plugg där. Gick sedan vidare ner på stan för att kolla läget. Det kryllade av skidskyttar och galna tyskar och norrmän. Carl-Johan Bergman syntes till, 1 p till mig i kändistävlingen! Kvällen avslutades med middag, ost, kex och vin till På spåret. Dessutom var det hög tid att tippa helgens resultat...
Lördagen inleddes med huvudvärk, frukost och promenix till skidstadion. Verkade som om hela staden skulle se skidskyttet, kändes som om man befann sig i en myrstack där alla skulle till samma ställe. Fick perfekt plats på läktaren bland alla andra galna supportrar. 27 300 pers, helt otroligt! Det tv-tittarna missar är bl.a. känslan, publikuppvärmningen (allsång, dans m.m.), kylan, blåsten och prisutdelningarna. Allt detta fick vi + lite till! Inte så många rätt i tipset för mig på damernas masstart men herrarnas stafettlag var rätt, men inte i rätt ordning. Helena Jonsson gjorde bra ifrån sig också! Tog en välbehövlig tupplur efter tävlingarna för att sedan gå ner på prisutdelningen. Säkert 10 000 pers där också, så det var god stämning. Neuner stod och nästan grät på pallen och vm-kören sjöng tysk och rysk nationalsång. För vår del blev det sedan indisk mat (hot!) och en kaffedrink på en pub. Efter några missförstånd... :-) Hoppade i säng runt 00.30 tror jag.
Steg upp 8.30 för att packa, städa och återigen styra kosan mot stadion. Det var nu som Ferry skulle lägga sitt sista krut på masstarten. Träffade Maria innan vi gick upp på läktaren och beskådade herrarnas lopp. Ferry gjorde sitt bästa men det räckte bara till en 9 plats. Han konstaterade iaf att Mona Sahlin inte äter grötfrukost och att han skulle hem, tvätta kallingar och åka till Korea. Appropå Mona fick Annica 2 kändispoäng på söndagen. Mona + Lina Andersson skådades. Så var det då dags för damernas stafett. Det blev riktigt spännande till slut eftersom både Ryssland och Norge krånglade med det ena och det andra. Sverige var med ett tag och gjorde en riktigt bra insats utan Aco tycker jag. Tyskland avgjorde dock tidigt och fick ytterligare en medalj. Ukraina överraskade och mot slutet såg Ryssland ut att gå mot en tredjeplats, men då kom Linas tippade trea från ingenstans. Frankrike tog bronset och Linda och jag gick som delade segrare ur tipset.
När tåget sedan lämnade stationen var det från ett gråtande Östersund som vi gärna återvänder till. Helgens ord var och är "östersundifierat" = för bra för att vara sant!
Nej, nu ska här sättas om blommor. Ciao!
Kommentarer
Trackback