Sick and tired!
Suck, skulle man lätt kunna säga!
När jag blir sjuk blir jag som en riktig karl, d.v.s. sur, tvär och "döende". Det är inte ofta, men nu har det hänt igen. Soffan och TV:n har varit mina bästa vänner i helgen och jag har blivit rätt tjenis med både ACO, Ferry, Magda och alla andra kommentatorer.
Lördagen var hemsk. Orkade knappt stå upprätt. Den natten hade det varit fest två våningar ner, hos några stökiga grabbar. Det skreks, bankades och drogs i dörrar i trapphuset. Mardröm för en sjukling m.a.o. Hade alla dörrar stängda + öronproppar, men somnade inte före 02.00 iaf. Dessutom frossa natten igenom. Linas tålamod sträckte sig inte så långt morgonen därefter så det blev lite morsavarning när jag talade allvar med pojkarna. Jaja, nu har jag fått klaga lite. Då kan vi går till helgens roligare nyhet: Jag trotsade sjukdomen igår och pallrade mig ner på stan för en sommar/extrajobbsintervju. Spelade teater hela tiden genom att verka pigg och glad. Och det gick hem. Helt otroligt! Så lätt trodde jag inte att det skulle gå, men nu är det klart att det blir Uppis i sommar iaf. Great!
Slut på nyheter, det händer inte så mycket när man är sjuk... Ska väl återgå till mina vänner i rutan nu för snart blir det åka av i Åre!
Hopp om tillfrisknande måste även hållas uppe hos en riktig karl. Gör det genom några glädjande upplevelser från dåtiden:
ååå...va gött det var i norge!