Linas vardag

Vem vet inte du, vem vet inte jag. Vem vet varför det heter Vemdalen? Inte jag. Men det var där jag spenderade helgen iaf och riktigt lattjo var det.

For hem till byn på torsdagen för att sedan fara vidare mot fjällen på fredagen. Då var det den 1 december men vart var snön? Alltså, vi var på väg till ett skidläger men det var barmark ända till Björnrike. Blev lite oroliga ett tag men som tur var fanns det iaf snö i spåren (som iofs främst bestod av is på söndagen). Jaja, det var tänkt att vara ett skid-o-läger med AÖOK men tji fick vi för det gick ju inte. Blev mycket "vanlig" skidåkning istället och det var absolut inget fel med det. Och tro det eller ej - Lina lärde sig skate på klassisk utrustning. Hur det såg ut är en annan femma... Kul och fort(are) gick det iaf! Ändå roligare var det att skutta runt på en nypistad lekyta och spela ultimate. Trodde inte att tiden kunde gå så fort och att det kunde vara så roligt att leka, ramla, kasta, ta emot och allmänt lattja med en freesbee, men det var det!

 Kom-ihåg från helgen:
1. Ultimate = den ultimata leken på skidor
2. Snön lyser fortfarande med sin frånvaro
3. Rossa försvinner efter en kvart om du inte har chola under
4. Ju äldre, desto räddare utför (det gick väldigt fort i de isiga kurvorna...)
5. Ylva kan kanske spänna åt ett skidställ vid det här laget
Bubblare: Äventyrsbana i skogen i mörkret... :-)

Jaha, och jag är åter en bortskämd student som är ledig halva dagarna. Det var slitsamt att "jobba" i fyra veckor så jag tycker att jag förtjänar lite lugnt ILU-tempo nu. Ikväll ska jag på Storvreta-AIK, tror på värsta draget och en jämn match med snabba avslut.

Annars är det mycket regn, regn och regn som fyller mina dagar... HUJ!