29 september och skolstart!

Idag var då första skoldagen. Och den gick bra! :-) Vägen dit var dock krokig, när bussarna inte gick som planerat och vi blev lite nervösa. Väl där var det bra alltså. Förutom massa oförskämda utbytesstudenter som satt och pratade under hela informationsföreläningen. Svårt att se var alla kom ifrån, men det var några nordeuropeer där iaf. Och sopsortering hade de på campuset också - stort plus! :-) Stort minus får det bli för alla rökare, som röker en mitt upp i ansiktet överallt. Och gärna i ingångar där röken blåser in...

Hem blev det en timmes promenad. Blir nog fler av den varan. Och hittade skolans gym idag, som var helnice! Där ska det biffas och simmas, för det fanns en baotabassäng där på 50 m också. Får inte bli soffpotatisar här (heller...)!

I Valletta blev det ett återbesök på granncafét, som redan blivit favorit. Mysigt och lugnt, med supergod och billig cappuchino. Blev visst en croissant idag. (För Schols såklart...) Följt av spaning på stan. Det är bra shopping här och det mesta är billigare än hemma i Svea. Kan bli välfyllda resväskor...
                    

28 september Marknad i Marsaxlokk

                                                  

Ok klockan var 7.15 och Åslund och Schols var lite smått trötta, men efter en fin grötfrukost var vi redo att anta utmaningen att resa hela vägen till Marsaxlokk där vi hört att marknadslivet var grannt. Efter en busstur på tjugo minuter var vi framme i den lilla fiskebyn :-) Där såldes allt från bläckfisk till tofflor. Och visst handlade vi. Mest frukt och grönt, så nu är kylen fylld och även våra maggar! :-) Fina båtar var det där och alldeles för mycket folk för vår smak... Men som sagt, många fynd gjorda!

Hemma i Valletta har vi återigen donat och grejat i lägenheten så den är ännu finare och mysigare än igår. Två dagar har vi bott här och nu känns det redan som hemma :-) Hann njuta av solen idag också, sittandes på en brygga nere vid vattnet, med vågorna som rullade in på klipporna. Inget bad än, även om det är ca 25 grader. Måste bli till veckan!

Dagens chock kom när vi skulle kika närmare på den bio vi sett här i närheten. Skylten "Cinema" skvallrar om film tänkte vi och klev på. Lite sunkigt såg det ju ut, men vi gick upp för trappen. Skulle vi inte ha gjort visade det sig. Det kryllade av porrbilder där uppe och Schols säger "nej, det var inte det här jag ville se" medan Åslund skriker "spring Schols, spring!". Ja, så vi sprang ut och var i chocktillstånd och till på köpet kom två sliskiga karlar gåendes som var allt annat än väluppfostrade... hua!

Imorrn väntar dag 1 i skolan och det känns verkligen som dag 1. Vi vet (som vanligt) ingenting. Hur ser det ut? Vilka pluggar där? Hur pluggar man där? Vad ska vi göra? o.s.v. Återstår att se om vi överlever...

Ps, ni är ca 20 st som läser bloggen nu, skriv gärna en kommentar - det uppskattas! :-)

27 september, dag 2

Här får ni gå på visning i vår lägenhet i kvällsljus:

              
      Fotot taget från soffan        



Kontrakt är nu skrivna med en trevlig vicevärd vid namn Joe. "If you need anything just call me and I help you, because I want you to be happy". Dagen fortsatte med en busstur mot det stora handlingskomplexet Pavi. Att hitta rätt buss på det kaotiska busstorget var inte en lätt historia, men nu vet vi hur man gör det också =). Oj, oj på Pavi gick vi loss och vandrade genom varje gång för att inte missa något. Lite längre tid spenderade vi vid "schampoohörnan" då Schols och Åslund är mycket för att lukta på varje flaska =). Från att vi hade klivit på och av bussen hann klockan ticka fyra timmar, under dessa fyra timmar handlade vi en hel del ätbart. Åslund och Schols var inte speciellt muntra över invånarnas "miljötänk", här finns olika medel i massor och miljöstämpling är inte någon specialité direkt. Dock fann vi mycket glädje denna dagen bland annat genom vinhörnan ( ;-) ) och en hörna med "good earth-produkter" så lite hoppom jorden finns det även om de inte vet vad sopsortering eller diskpropp är. Vi hade en strålande tur att bussen kom precis i rättan tid när vi med vår sammanlagda 60 kg packning letat oss till hållplatsen. Nu har en middag avnjutits till ljudet av kyrkklockor och smattrande regn. Eventuellt ska vi entra grannens lya ikväll och ta oss nåt glas vin.

Bilder från idag:
  

Schols och Åslund på äventyr...

Hujeda mig, nu är vi här!

Vid lunchen i Uppsala med några vänner strax innan avresa, fanns inte så stora förhoppningar på att vi skulle klara oss. Eller?! Vad visste vi egentligen om resan och om platsen vi ska spendera de närmsta 4 månaderna? Inte mycket skulle det visa sig. "Jag vet inte, men... det ordnar sig" var vårt ständiga svar på frågor. Och nu sitter vi här. I en nystädad (vi är ju trots allt blivande HK-lärare) och mysig trea mitt i Valletta. Tro det eller ej.

Det började med att vi entrade fel terminal på Arlanda och fortsatte med trafikstockning i flygplanets korridor p.g.a. två svenska blondiner stoppade upp allt folk. Därefter fixade vi att transportera oss mellan Heathrow och Gatwick (!) med Mias sista-minuten-packade-bag och åka taxi till det bokade hotellet i Valletta. Observera att Åslund var på väg att sätta sig framför ratten (vänstertrafik). Väl på hotellet passade Schols på att förlägga kontokortet i repan. Den snälla nattarbetaren ringer till rummet och meddelar att jag "left your card here", varpå jag frågar Åslund; vaddå lämnade? Han kunde ju ha gett mig det! Gäller att ha koll på grejerna i fortsättningen...

Lägenhetssökandet är en historia i sig, men kan förkortas genom att säga att vi borde gått efter första intrycket och tagit lägenheten på en gång. För nu sitter vi i den, som vi gick runt i flera timmar och velade om att ta eller ej. Men då hann vi bl.a. se fina vyer av denna stad som är full av bilar, människor och antika hus. Våra närmsta 4 månader ska alltså spenderas i en lägenhet ca 200 m från Vallettas stadskärna, tvåa med loft, 50 m2, 10-15 min till universitetet med buss som finns runt hörnet. Det vet vi nu!

Adress:
Mia Åslund och/alt Lina Schols
c/o Joseph Gauci
32 B. Scots House
South Street
Valletta
Malta

(Hem)Telefon:
0035621223944

Så här ser det ut i staden... (trevlig sommarvärme är det också!):

              

Sista kvällen med gänget (=mor & far)...

Jag har nog sagt det förut, men nu är det verkligen nääära. Sista dagen hemma i höstsolen spenderades bl.a. i kantarellskogen och i kajak. Pappas nya havskajak kom igår, så den skulle invigas idag. Helt ok avslutning! Nästa gång jag skriver är från södern. Håll utkik! :-)

  

By by ugganöker!

Varken smittfebran eller resfebran hännä, men nu äre branog nära. Bara fjuttiga tre dar för att vara exakt. Idag sken ju solen också för omväxlings skull. Blir trökit att lämna svea om det är sanne fint väer. Men inte den här dialekten som stundom ljuder i mina öron.

SM i helgen gick som förväntat, dvs jag lunkade på och tog mig runt. Inga gigantiska bommar, vilket var ovanligt för att vara mig i den där terrängen tror jag. Ingen alfting gick vidare, men vi var iaf fyra stycken som agerade publik på finalen. Det värsta som hände i helgen var att jag natten till lördag drömde att jag hade en tvååring, en ettåring och ett nyfött tvillingpar. Fyrbarnsmor bara sådär alltså. Det blev bökigt att åka till Malta då... Ska man boka flygbiljetter till två spädbarn? Och hur gör man med vagnar egentligen? En på magen, en på ryggen och två i en vagn kanske. Tur att jag vaknade! Hann med att se en örn och en älg också. Och bo i ett hästhus. (I verkligheten alltså)


Komplicerat leverne

En sak är helt säker: Hittar ni ett stökigare och skitigare hus än min mormors borde ni få ett pris. Var där igår och hälsade på. Man får panik så fort man kommer in och måste göra nåt. Men grejen är den att det hjälper inte. Det syns liksom inte, alltså ingen idé. Men man gör det ändå. Varför? Vet ej. Mitt i allt dammsugande, som bara smalade i dammsugaren, kom jag med lite idéer på hur hennes tillvaro skulle kunna underlättas. Den soffan skulle kunna skeppas iväg, det där bordet har du ingen användning av, varför står alla dessa kartonger där?, den där sladden kan du snubbla på o.s.v. Hon kanske inte kan o själv så länge till, hon är ju trots allt 82 år, så varför inte göra det lätt för sig? Nejnejnej, vad fel man kan ha! Klart att människan ska ha kvar alla pinaler och göra vardagen så komplicerad som det bara går. Höjden av komplikationer kom då dammsugarpåsen skulle bytas. Det hade hon inte gjort på evigheter eftersom det var så komplicerat. Såklart att det blir komplicerat om man gör det komplicerat! Jag hade gjort det på ca 10 sek, då hon var tvungen göra om det, vända och vrida på apparaten för att se att allt var rätt, samt känna på påsen. Det var inte slut där ska ni veta. Nej, nu skulle hon riva upp påsen och kolla om det fanns något värdefullt där i. På mitt nydammsugna golv! Jag skrek rakt ut så hon blev rädd och skrek tillbaka. Sen fick hon springa ut med påsen på bron och kolla bäst hon ville. Självklart fanns det inte något av värde i den, så den skulle slängas. Då går hon in i köket, tar ut ett presentsnöre som hon sparat från någon gammal julklapp, som ska användas för att knyta ihop påsen. Innan den långa processen hinner färdigställas springer jag ut, rullar ihop påsen likt en godispåse och slänger i soptunnan. En sak fattigare! Till saken hör också att min mormor har en förkärlek till att springa med en säkert 50 år gammal sliten badrock hela förmiddagarna. Öppen. Trevlig syn om någon oinvigd kommer till Haga på utflykt.

Summa av kardemumma: Ska det vara samma procedur som med dammsugarpåsen innan något får slängas förstår jag att inget blir slängt i det hushållet.

Två veckor och övertygelse

Nu återstår det bara två långa veckor i Svea. Men nu har jag kommit över förkylningen iaf så då kan jag förflytta mig utanför husets fyra väggar. Dock sitter knäproblemet i, så det blir lite alternativ träning, såsom vattenlöpning som är SÅ kul. Skog går att springa i och det är ju bra. Men det finns mycket annat att göra än att träna också. Som att handarbeta t.ex., och läsa, plocka svamp och arbeta. Några timmar NO och matte blev det denna vecka. Shit vad jag är dålig på dividerat med decimaler för hand. Miniräknaren är en bra uppfinning! Eleverna blev rädda när jag berättade om jordens kommande undergång, så jag slingrade mig ur det snacket och pratade om skelett, hud och muskler istället.

Övertygelse om att det var värt att få problem med knät kommer här:



Det närmar sig...

Just nu är det bara en lång väntan. Njut av ledigheten säger nog många, men jag är faktiskt trött på att vänta. Idag är det tre veckor innan avresa och det är tur att det krymper dag för dag! Idag var jag lite piggare, vilket är positivt. Men jag undrar om det blir DM på söndag ändå. Just nu hostar jag ju. Hmm... Ser iaf fram emot tjejmiddag på lördag med f.d. gymnasiegänget. Då ska det skvallras! ;-)

Sjuk och sjukare

Innan helgen var jag lite sjuk i knät, sen när jag kom fram till Götet blev jag sjukare. Men inte i knät. Har åkt på nån förkylning som hela familjen har nu. Pappa har släpat hem den från jobbet sägs det... Inte roligt! Idag blev jag knäpp också, heltlikblek i ansiktet och orkade bara ligga på golvet i hallen med ytterdörren öppen. Knepigt värre. Är dock piggare nu, så imorrn ska jag t.o.m. vikariera på Alftaskolan som "gympafröken". Får väl fler baselusker där kanske...

Helgen i Götet var alldeles lagom; lite shopping, god mat, utflykt och tjejsnack :-)



Ca 3 veckor innan flyget går nu. Har inte sprungit riktigt sen fjällen, men snart så, snart...