Skogsarbetarens vardag - sista delen...
Det är över. Slut. Finito. Planteringskarriären fick ett abrupt slut genom en ond och svullen fotled. Ingen idé att trilskas med plantröret som krycka, lika bra att ta ut förtidspension och låta kroppens signaler bestämma. Den sa STOPP! Men det betydde inte att tummar rullades på en stillasittande Lina, nej det fanns en lång lista att bocka av. Prio ett var att kika på en lgh som låtit super enligt nuvarande hyresgäst. Åh nej, chocktillstånd var vad det var! Orangea väggar och rödrutigt golv i sovrummet, knallblå hall, grönt matrum utan fönster... Inte för att vara kräsen, men för mig var det obeboeligt! Sökandet fortsätter. Semester fram till 10 augusti väntar nu och jag ska bara betrakta hyggena i fortsättningen... ;)
Nu är det dan före dan före dopparedan - på fredag är det ju midsommar. Jiiihooo!!!
Del 8
Cool Roger (själv tycker Blomsterprakten vid fäborna
han att Hells Angels ligger nära...) är som bäst nu!
Åsså lite Jukola:
Del 7
Brant hygge :( Platt hygge :)
Det talas mycket ovanåkersmål av grabbarna. Det är nästan så att man inte hänger med alla gånger. Fiskeställen, ved, starka karlar o.s.v. handlade det mycket om idag.
Del 6
Femte veckan är påbörjad och den rivstartade med stekande sol och sandmark. Lööövli. Mindre lövli var alla dessa knott och mygg som vaknat till liv rejält de senaste dagarna. Pappas kommentar: "Du är hemskt röd, usch, smörj in dej". Så det får jag väl ta å göra då.
Idag började ett nytt kapitel i min plantering den här säsongen kan man säga. Jag slipper vara ensam hela dagarna och filosofera, endast höra radiopratarnas röster o.s.v. I och för sig har det varit ganska skönt, men fyra veckor allena får räcka. Sista veckan hann jag se Sveriges alla ormsorter; huggorm, snok och kopparorm. Fy, jag vill inte se dem igen!Hellre mer av det jag såg idag - en ruvande gulsparv på 4 små bruna ägg. Man får följa naturens gång i skogen må jag säga. Alltifrån blommande blåbärsris till nykläckta grodor. Lage hade sett en nyfödd älgkalv i fredags också, plus en nyfödd tranunge. Vi är tydligen på kända björnmarker nu, så jag ska hålla ögonen öppna! Annars har jag hört tips om björnar i Ullungsfors...
I helgen firades examen och det känns i både kropp och knopp :) Gäller att koppla bort det när det väntas MTB-körning ikväll. Hoppas på en lika fin tur som förra veckan!
Ska försöka komma ihåg kameran imorrn, så ni får se ett mycket behagligare hygge än det senaste. Förra veckans topp och dopp: skogsarbetarn ska bli fröken på riktigt (examensfesten blev solklar "bubblare") vs. brant hygge.
Del 5
Hygget nu är förbaskat brant. Men utsikten är magnifico! Svetten rinner och droppar ut längs nästippen och benen blir bara tyngre och tyngre. Hagelskur och åskväder igår blev lite krydda på moset. Dessvärre gör både vrist och stortå lite ont när jag får bromsa utför, men efter lite helgvila borde de vara på topp igen. Jag gillar kortveckor. Till veckan bär det av mot Ua på fredagen, vilket innebär 4½ dags plantering. "Bara". Yeah!
Del 4
Att sätta plant innebär inte bara att få ner plantorna i jorden. För dem som sätter på ackord är det iofs så, men för mig med timlön inkluderar arbetet massa annat. Som att hämta plant på plantskolan t.ex. Och ta reda på tomma pappkartonger. Jag blir bättre och bättre på att köra och backa med släpvagn, men är fortfarande ingen haj på området. Dessutom var släpet dumt mot mig idag. Det tappade stödhjulet med hela stålröret. Hur kan det gå till? undrar väl ni. Jag undrar detsamma. Måste ha hoppat av på nåt vis, så nu är det borta. Om ni ser nåt stödhjul längs vägen: haffa det och give it to me! Dagens andra dumma grej var hygget. Det är skitbrant och stenigt. Blir jobbigt att bära + svårt att sätta. Bara att gilla läget, som vanligt.
"I'm in love with a fairytale..." kommer sjungas glatt (?) i veckan. Dessutom är man ledig på tors. Yippiejay!
Del 3
Dagens höjgpunkt är förevigad - lunchen! Jag fick tampas med grabbarna idag, de riktiga skogskarlarna. Blev en blixtvistelse i Söderala, där ett omarkberett hygge stod på dagordningen. För er oinvigda i plantindustrin kan jag meddela att omarkberett = skitgöra. Inga spår att följa och ingen fin jord att sätta i. Kustterrängen var dessutom sedvanligt stenig. Den torra mossan yrde och solen sken. Vi kom fram till att vatten är livsviktigt. Lage tog hem segern i lunchlådan tror jag; "köttfärslimpa med ädelost och allt" lät gott.
Nu är det helg!
Del 2
I Christer i p3 igår sa de att 10 000 h behövs för att man ska bli expert på någonting. Det betyder 4 h varje dag i 10 år, 8 h varje dag i 5 år... Jag är ingen plantexpert än och vill inte bli heller. Men jag tänkte på det här med att skaffa sig erfarenhet. Alla jobb kräver i stort sett att man jobbat innan och har arbetslivserfarenhet och likaså livserfarenhet. Jag har inte hunnit med varken det ena eller det andra tillräckligt kan jag tycka och 10 000 h lärararbete är jag absolut inte uppe i. Lång väg till att bli expert alltså. Elin frågade om jag kunde tänka mig att inventera kärlväxter längs kraftledningar i sommar. Hmm... Fråga 1: Vad är kärlväxter? Ni förstår, någon biolog är jag inte och 10 000 h att öva har jag inte heller till förfogande. Övade lite på Elins område idag iaf, genom att fotografera två mossor/lavar + lite till:
Har även insett att plantering kräver rätt material för att jag ska kunna överleva vardagen:
And for you who haven't been to "bynn" and never will go there either... This is it (några hus och maaaassa skog och berg):
Trollhättan - check! ...och del 1 av "En skogsarbetares vardag"
Trollhättan bjöd på stormig Göra älv, rolig mtb-o, firningsmoment och lagom utmanande ol. Tyvärr verkar jag och Peter inte klaffa, då det var hans tur att ha trötta ben denna gång. Vi kämpade ändå på bra i motvinden, trots kanotbärande och vägvalsmiss, och jag var glad och nöjd i mål. Solen sken ju nästan :) Får hoppas att vi båda är pigga nästa gång - för visst blir det en nästa gång!
Numera spenderar jag dagarna på hygget. Allena. Man umgås mycket med radiopratarna då, pratar med grodor, spanar över vidderna och njuter av den friska luften. Det blir mycket tid till att filosofera. Lite av det hade jag tänkt bjuda på här de kommande veckorna. Första delen av följetången "En skogsarbetares vardag" tillägnas mina stövlar, som även om de är varma och ger ömmande tår, är de bästa vännerna på hygget. Tänk de som kom på gummit - vilken grej! Slitstarka och bra är stövlarna, håller i vått och torrt, har bra grepp och matchar skogen. Här är de:
Nordicbet - check!
Jajemän, i söndags var det dags igen. Jag och David gick upp i ottan för att segla ner mot Hjo och en till utmaning. Jag var så nervös för att vi skulle försova oss att jag inte fick en blund på hela natten. Ganska trött på tävlingsdagen m.a.o. 16 lag startade, varav ungefär halva fältet (inkl vi) sprang vilse på snitslade löpningen. Dumt. Blev ca 2 km längre. Frågade en dam vid ett hus om vart sjön låg, varvid hon svarade "ett par km ditåt". Lite oroväckande, men efter lite obanad löpning kom vi fram iaf. Paddlingen gick bra, trots vår "plastpråm" och sen gav vi oss tillbaka på den rätta snitslade banan, efter 700 m lyft. MTB stod på programmet. Jag hoppades att benen skulle vara piggare än i Skåne - och visst var de det! Det var inget ol-moment, men fin cykling som avslutades med två tekniska varv. Sista momentet var OL och den gick fint. Vi började med att snodda även i skogen, men jag upptäckte snart att David flög fram i ett tempo som skulle kunna ha orsakat vurpor för mig, så vi höll oss till att snodda enbart på stig och väg. Måste tillägga att nodd även provades på cykeln och det gick galant! Man ska inte testa nya grejer på tävling heter det ju, men som sagt - det gick ju bra så varför inte?! Tvåa blev vi, efter urstarka FJS. 5,5 h kändes lagom. På lördag väntar ny cuptävling i Trollhättan. Hoppas på bättre tid än 8 h. David byts då ut mot Peter och vi ska kriga! :)
Ps. Nu fördrivs dagarna i byn på pappas hygge, cykelavstånd = lunch hemma :) Väntar på samtal ang jobb, lyssnar på radio och allmänt njuter av att finnas till.
SARA - check!
Helgens äventyr är över och det känns att det var en helg man inte gör om varje helg, eller hur var det nu..?
11.00 gick bussen från Edsbyn, so far so good. Gled in i Stockholm runt 15-tiden och skulle ta mig vidare ut till Västra skogen där David stod redo med fullpackad kaross. Måste bara kommentera dessa stressade stockholmare som näst intill springer omkull en stackars påpylsad bybo, som är tungt lastad både fram och bak. När man sedan erbjuder sittplats i tunnelbanan tittar de på en som om man var från yttre rymden. Förlåt mig för att jag försöker vara medmänniska! Jaja, resan söderut i den vita volvon började bra med Davids eminenta körning kors och tvärs, bakåt och framåt (?)... Sen var det slut på det roliga. Norr om Södertälje hade det skett en trafikolycka, vilket försenade vår resa ca 2½ h. Suck! Gassigt värre var det i bilen, som saknade ac, men med glatt humör kom vi äntligen fram till första anhalten - Södertälje - där Peter hämtades upp. Sen flöt det på bra med matstopp i nyköping, upphämtning av Fredrik i Jönköping och vi entrade Petvå utanför Hässleholm kring midnatt. Som upplagt för en sensation kommande morgon!
6.10 pep klockan och det var dags att hoppa upp. 7.00 var vi på tc och SARA skulle avklaras. Skåne visade sig från sin bästa sida med strålande sol, glada miner och nästintill vindstilla. Cykeln skruvades ihop (volvon rymde 4 cyklar, 2 kajaker, massa väskor och 4 multisportare!), skor lades fram, energi planerades och vägval rekades. När startskottet gick väntade minst 6 h tävling som bestod av:
- 4 km trailrun. Den gick bra, även om en brant backe kändes grymt jobbig just då.
- 5 km paddling. Gick också hyfsat, vi (= jag och Peter) fick in flytet och var inte så värst långt efter.
- 11 km mtb-slinga. Suck, här kom väggen för Lina Schols. Helt slut i benen, orkade varken trycka eller dra i pedalerna, även om det var hur fint som helst i vårskogen med vitsippor och lövskog, underbara cykelstigar som inte var för tekniska men ändå bjöd på lite utmaning. Bitvis gick det väl ändå hyfsat.
- 7 km ol. Benen kom igång igen. Vi valde några egna vägval, gjorde två dumma bommar (som inte hade med vägvalen att göra), klafsade runt i hästhage och tjenade på en gigantisk fårskock.
- 21 km mtb-ol. Herregud! Jag ville helst lägga mig ner i de mjuka löven och bara njuta av solen. Fick tyvärr inte det för Peter, så det var bara att kämpa vidare med ben som stockar, uppför branta backar och bitvis i motvind. Jörgen Brink kändes nära och jag kände mig negativ, vek och uppgiven.
- 9 km ol. Här börjar det klassiska löparknät ta form, som sig bör under tävling längre än 5 h. Någon dum bom (+ jag som dumbom när Peter informerade om att vi tydligen hade en 10e kontroll också) blev det men vi tuggade på bra här. Hade nog tjänat på att ha inlines dock...
- Fortsättning på mtb-ol längs leriga skåneleden och vi blev varse den böljande sjön som skulle erövras som sista moment, då vi stämplade ute vid en pir.
- 10 km paddling. Började bra då sträckningen gick österut. Vi knappade in på ett framförvarande lag som vi även passerade. När vi sedan skulle bege oss västerut kom äventyret. Vi paddlade i en rankare acron än vi är vana vid och det var nog tur att vi i det läget inte visste att ca 20 kanadensare gått runt, plus några kajaker. Vågorna slog över och vi guppade rejält på Finjasjön. Jag som navigator kämpade som en idiot med att hålla kurs samtidigt som Peter slet där fram för att vi skulle ta oss någonstans. Vilken pers! När vi låg jäms med vågorna var det som värst och jag gav ifrån mig ljudeffekter kontinuerligt, för att höja stämningen lite. "Å hej, whoooaa, shiit", var bara några ord som flög ur mig. Sista beslutet som togs när vi skulle vända mot mål var; rakt på (= ute på öppet vatten), eller gå längs med land (= mer vågor). Det blev det förstnämnda och vi klarade färden ända till stranden. Peter gjorde en piruett vid urstigningen, orsakad av krampkänningar, men annars var det inga problem att ta sig i mål. Efter 8 h 12 min...
Det är konstigt hur trött man kan känna sig längs banan, för att sedan bli oförskämt pigg direkt efter målgång. Är det p.g.a. adrenalinet att man är klar eller är det så att jag inte alls var trött på banan egentligen? Jag låter detta vara osagt och tar med mig SARA som ett bra minne in i säsongen. Det var vår säsongspremiär, vår första tävling tillsammans och därmed även vår bästa :) Nästa helg väntar Nordic bet i Hjo med David. Då ska mina cykelben vara piggare!
Förresten, resan hem gick fint. 4 oduschade varelser turades om med att vara chaufför, mat intogs på "Hamburger hill" och vi "hoppade" i säng kring 02.00. Än en gång slår det mig att helgerna ofta är mer krävande än veckorna...
Laddad!
Cykelns dag!
Vardag igen...
...och det behövdes nu för att kunna speeda på med sista litt.uppg. Att det snöar i byn idag gör det lättare att stanna inne framför datorn. Alla poäng har kommit från lilla ön nu också, vilket bidrar med extra eld i baken :) Våren består annars av att göra sverigeturné; byn-Ua-Sthlm-Bnäs-Ua-Hässleholm-Ua-Hjo-Trollhättan är inplanerat än så länge. Vem sa att jag var arbetslös? En till intervju nästa vecka också - det är väl vuxenpoäng?!
Hittade några härliga bilder på datorn...
GLAD PÅSK!
Igår kväll kom jag till ett vitt Edsbyn som lyste ikapp med solen. Jag tänkte att våren är nog den bästa årstiden. Hade cyklat i Mårga hage på dagen och lagt mig ner i solen och bara njutit, susat förbi årets första blåsippor och spolat av den inte så värst leriga cykeln. Massa glada pensionärer, mammor med barnvagnar och hundägare hade letat sig ut - folket kryper liksom ut ur idet när solen kommer och gatorna sopas. Jag gillar våren. Även vårvintern, som sedvanligt ska avnjutas i Funäsfjällen. Hoppas att yr.no har fel när de påstår dimma, regn och plusgrader. Edsbyn alltså, hur länge blir jag här denna gång? Kanske till nästa vecka, kanske till nästa höst. Ovisst, sa Bill. O, ja visst, sa Bull.
Träna kan jag ju iaf göra så det blev lite skate i ihopplockad utrustning (pappas stavar och mina klassiska skidor), men härligt var det imorse, då folket gick förbi mot skola och arbete. Konstig människa tänkte de nog. Njöt gjorde jag. Nu ska jag dra österut för att springa lite intervaller på en slinga som enligt Stefan C är 9 min och barmark. Sanning med modifikation månne?
Hörrni - GLAD PÅSK! (Jag kanske avviker från sockerstoppet i helgen och äter ett nougatägg, eller två...)
